AAHARA UPYOGI VARGA
Topic : Aahara UpyogiVarga
Subject: Swasthavrit
Presented by : Chitroda Kunj
Gohil Maitreeba
Mehta Khushi
Year : Second Year (2022-23)
TAILA VARGA
कषायानुरसं स्वा सू ममु
् षणं् वा य च ।
प लं ब वण्मू ं न च ेष्मा भवधनम् ॥ 286॥
वातघ्नेषू मं बल्यं त्वच्यं मेधा नवधनम् ।
तैलं संयोगसंसकारात्
् सवरोगापहं मतम् ॥ 287॥
तैल योगादजरा न वकारा जत माः ।
आस तबलाः संख्ये दैतया् धपतयः पुरा ॥ 288॥
1.ERANDA TAILA ( Castor Oil )
• ऐरण्डतैलं मधुरं गु षे ्मा भवधनम् ।
वातासृगगु् ल्म ोगजीणज्वरहरंपरम् कटू ष्णं साषपं तैलं र प षणम् ।
कफशु ा नलहरं कण्डू कोठ वनाशनम् । च सू ( . 27/290)
• Madhura Rasa (sweetin taste)
• Guru (heavy)
• Shleshma Abhivardhana (increases Kapha)
• Vataghna
females) (balances Vata), Rakta Gulma (a type of abdominal tu-mour especial y in
• Hruda Roga (heartdisease) Ajirna (indigestion)
• Jwara (fever).
4
2 . SARSHAPA TAILA (MUSTARD OIL)
• Katu Rasa (pungentin taste)
• Ushna Virya (hotin potency).
KaphaShukra (semen) and Vata It aggravates Rakta Pitta and reduces
• It cures Kandu (itching) and Kotha (urticaria).
• यालतैलं मधुरं गु ेष्मा भवधनम् ।
हत म त नात्यौष्ण्यात्संयोगे वात प योः ॥ 291॥
आतस्यं मधुराम्लं तु वपाके कटु कं तथा ।
उष्णवीय हतं वाते र प कोपणम् ।। 292
5
MAJJA AND VASA
• मधुरो बृंहणो वृष्यो बल्यो म
ा तथा वसा ।
यथास वं् तु शैतयोष्
् णे वसामज् ो व न दशेत् ॥2 95 ॥
• Majjaand
(aphrodisiac)VasaareMadhuraRasa(sweetin
and Balya(strength taste),
promoting). Brmhana(nourishing),
Vasaand Majjaof animal Vrushya
living in Anupa
DeshaisUshnaand
determined accordingthoseliving in JangalaDeshaareShitaVirya.
to thenatureof theanimal fromwhich theyVarecollected.
iryacan be (295)
• यथा
also सत्वं -already to thehabitatof theanimal qualitiesof their respectiveMajjaand Vasa
animalacquired qualities. ExampleAnupaDeshaanimal ShitaVirya, JangamaDesha
UshnaVirya.
6
VISHWA BHESHAJA ( DRY GINGER )
• सस्नेहं द पनं वृष्यमुषणं् वातकफापहम् ।
वपाके मधुरं ं रोचनं व भेषजम् ॥2 96॥
• ItisSnigdha(unctuous)
• Dipaniya(promoter of digestion)
• Vrushya(aphrodisiac)
• UshnaVirya(hotin potency)
• VataKaphapaha(balancesVataand Kapha)
• MadhuraVipaka(sweetafter digestion)
• Hrudya(cardio-tonic) and Rochana(palatable).
7
PIPPALI ( PEPPER )
• ेष्मला मधुरा चा ा गुव नग्धा च पप्पली ।
् वृष्यसंमता ।।297॥
सा शुष्का कफवातघ्नी कटू षणा
• WetPippali (Piper
Rasa(sweetin lase) longum) isaggravator of KaphaMadhura
• Guru(heavy)
• Snigdha(unctuous)
• Dried Pippali isKaphaVataghni (balancesKaph and Vata)
• KatuRasa(pungentin taste)
• UshnaVirya(hotin potency)
• Vrushya(aphr disiac)
8
MARICHA ( PIPER NIGRUM )
• नात्यथमुष्णं म रचमवृष्यं लघु रोचनम् ।
छे दत्वा ोषणत्वा द पनं कफवात जत् ।।298॥
545
• Maricha (piper nigrum) is Na Ati Ushna (notvery hotin potency)
• Avrushya (non-aphrodisiac)
• Laghu (light)
• Rochana (palatable)
• Due
digestitooitn)s Chedana
and Kapha(depl
VataetiJing)ta (alandle-viShoshana (absorbi
ates Kapha ng) properties, it is Dipana (promotes
and Vata)
9
HINGU
• वात ेष्म वब घ्नं कटू षणं् द पनं लघु ।
ह गु शूल शमनं व ात् पाचनरोचनम् ।। 299॥
• Hingu(Asafoetida-Ferula narthexBoiss)is KatuRasa(pungent)
• Ushna(hot)
• Laghu(light)
• VataKaphaghna(alleviatesVataand Kapha)
• Vibandhaghna(laxative)
• Shula Prashamana(curecolic pain)
• Pachana(carminative)
• Rochana(palatable).
10
VARIETIES OF LAVANA
saidhava lavana
sauvarchal
lavana
bida lavana
aubdhida
lavana
kala lavana
samudra lavana
pamsuja
sarva lavana
1.SAIDHAVA LAVANA ( ROCK SALT )
रोचनं द पनं वृष्यं च षु ्यम वदा ह च।
दोषघ्नं समधुरं सै वं लवणो मम् ॥ 300॥
Saindhava(rock salt) isthebestamong salts, itisRochana(palatable)Dipaniya(pro-
moter of digestion) Vrushya(aphrodisiac)Chakshuya(conducivefor eyesight).
Tridoshghna(balancesall thethreeDoshas)
Itisslightly MadhuraRasa(sweetin taste)
Itdoesnotcausedaha(burning sensation)
12
2 .SAUVARCHALA LAVANA
सौ म्् यादौष्ण्याल्लघुतवा् सौग या
् च दम् ।
सौवचलं वब घ्नं मु ारशो ध च ॥ 301
॥
Sauvarchala(Sonchal salt)
subtlechannelsof body) isSukshma(capableof permeating though the
Ushna(hot)
Laghu(light)
Saugandhya(fragrant)
By virtueof theseprop-ertiesitisRuchiprada(palatable)
Vibandhaghna(laxative)
(puri eseructation). and Hrudya(cardiatonic) and itUdgaraShodhi
13
3 . BIDA LAVANA
तै ण्् यादौष्ण्या वा यत्वा पनं शूलनाशनम् ।
ऊ व चाध वातानामानुलोम्यकरं बडम्
BidaLavanatypeof saltisTikshna(sharp)
Ushna(hot) Vyavayi (chemical changeafter itispervaded all over thebody)
esequalities, itpromotesDipana(digestion)
ShulaNashana(curescolicpain)
UrdhvaAdhaVatanuloma(helpseliminating of gasfromabdomen both through the
upper and lower track)
14
4.AUBDHIDA LAVANA (UTKARIKA LAVANA )
स त कटु स ारं ती णमु
् त्क्ले द चौ दम् ।
• AubdhidaLavanaistypeof saltwhich isalso known asUtkarikaisKatuRasa(pungent) and
SatiktaRasa(slightly bitter in taste).
• ItisSakshara(alkaline)
• Tikshna(sharp Utkedi (softening)
15
5 . KALA LAVANA
न काललवणे ग ः सौवचलगुणा ते ॥ 303॥
Itistypeof saltisonly avariety of SauvarchalaLavana(Sonchal salt) and isAgandha(
withoutsmell)
16
6 .SAMUDRA LAVNA/ KARAKACHA LAVANA
,
सामु कं समधुरं
Saltcollected fromthesouthern coastal region also known asKarakacaItisslightly
MadhuraRasa(sweetin taste).
17
YAVA KSHARA ( ALKALIES)
त्पाण्डु हणीरोगप्लीहानाहगल हान् कासं कफजमशा स यावशूको पोह त ॥ 305॥
YavaKshara(an
diseases) alkali preparation fromtheplantbarley) isuseful in Hrudroga(heart
Pandu(anaemia)
Grahani (diseasesof Grahani -IBS)
Pliha(enlargementof spleen)
Anaha(bloating, constipation)
Galagraha(obstruction in throat)
Kasa(cough) and KaphajaArsha(pilesof Kaphatype) 18
ank you !!!